Att tänka om.

Det är inte så lätt att vara lärare som folk tycks tro. Med jämna mellanrum träffar jag bland vänner på folk som i sina andra yrkesroller tvingas hålla ett eller annat föredrag, eller en presentation av något slag. Dessa tillfällen föregås oftast av långa förberedelser och rätt mycket ångest. Ibland måste dessa stackar till och med hålla TVÅ föredrag på en vecka! Som lärare står man inför sin, ofta ganska ovilliga, publik flera gånger om dagen, varje gång med ett nytt ämne för föredraget. Nyhetens behag är dock överspelat, eftersom både man själv och huvudtemat är rätt uttjatade för eleverna. När folk klagande undrar varför lärare inte bara kan försöka att göra lite rolig undervisning för en gångs skull så brukar jag fråga dem hur lång tid de själva lägger ner på att förbereda ett riktigt sprudlande och intresseväckande föredrag.

Men det är klart att jag själv också helst av allt vill att det ska vara ganska roligt i klassrummet. Dels har jag själv roligare på jobbet då, dels blir det bättre undervisning. Jag lägger ofta ner en hel del tid på att planera för en kurs - både för att täcka in kursinnehållet, hitta bra sätt att examinera och för att det ska bli lite roligt och intressant.
Idag slängde jag trots det en hel del sådan planering i sophinken. Plötsligt tittade jag på mitt kursupplägg och min inre gymnasieelev (jag tror man bär alla sina tidigare åldrar inom sig och helt enkelt måste komma ihåg att släppa fram dem emellanåt) protesterade: SKITTRIST! Hon hade ju rätt förstås. Så jag fick börja om.

När blir det bra då? Ofta när jag är spontan och inspirerad. Och alltid bara om jag verkligen kan mitt ämne ordentligt. Då kan jag släppa de vanliga formerna och uppläggen och lita på magkänslan. Sen måste man ha eleverna på sin sida också. De måste inte gilla ämnet i sig, men de måste tro på att jag faktiskt har ett intresse av dem. Det har jag, annars skulle jag bytt jobb för länge sen. Men ibland glömmer jag förstås bort det också. Då är det härligt med elever som sticker ut, och som påminner mig om att jag också har mer att lära.

Så var ni igång

Ja, de flesta av er i 3A, alltså. Länkar till de bloggar som kommit igång finns här till höger. De flesta av er verkar lätt förvånade över uppgiften att blogga, och de första inläggen vittnar om en säkerhet inför vad jag förväntar mig av er. Jag känner igen det där - motståndet mot att skriva, avigheten inför en uppgift som man inte på förhand vet att man kommer klara av. Men jag tror på att man ibland måste försöka släppa iväg sig själv på nya okända marker. Skriva utan mål. Lära sig under tiden. Se vad man åstadkommer och förvånas över det.
I klassrummet verkar vi ha dissat modebloggar. Kanske lite väl hårt? En ganska bra orientering får vi av PR-konsulten Jerry Silfwer . Annars gillar jag vintage-bloggare
Över huvud taget verkar ni ha upptäckt länkandets konst, men som svenskalärare borde jag ju även fundera över hur man länkar korrekt? Läs den här artikeln om länk-grammatik, och pröva er dig fram till din favoritmetod. Hur brukar du själv göra när du läser texter på nätet, förresten - skummar du den inlänkade artikeln/hemsidan, sparar du den eller ignorerar du bara länkarna? Själv gillar jag när länken poppar upp i ett nytt fönster, så att man inte riskerar att tappa bort ursprungssidan.

Läxor från Sv C-lektionerna (uppdateras löpande)

Inlägg nr 1: frivilligt innehåll

Inlägg nr 2:
om bloggars kvalitet och läsvärdhet

Läsläxa: Ekegrens svenska sidorna 6-13 och 22-41

Inlägg nr 3: utgå ifrån artikeln om länkgrammatik och skriv en reflektion.

Inlägg nr 4: Skriv blogginlägg om inspirerande talare/föredrag.

Inlägg nr 5: Videopresentation:

1. Läs/se här
2. Gört. Alltså: ett videoinlägg. Din uppgift är att göra ett bra, övertygande, förberett, agiterande tal som ett videoinlägg. Posta på din blogg eller, om du är blyg, maila mig. Du kommer få tid på lektionen fredagen den 19/2 samt en lektion till (efter lovet) för att jobba med inlägget. Därför förväntar jag mig att det är ett SERIÖST, BRA och VÄLFÖRBERETT inlägg! Först onsdag den 15/3 behöver inlägget vara klart, men då SKA det vara klart. Du får gärna göra ett litet provinlägg först (eller flera). Oförberett, mindre agiterande, mindre bra kanske. Var tydlig med vilket dock, så att jag använder rätt för bedömning. Se gärna varandras inlägg, ge feedback och förbättra er.


Uppgift i halvklass fredag 12 mars:

I.      Gå in på och läs urval från nedanstående bloggar:

http://www.weirdscience.se/

http://www.scriptorium.se/josh/

http://www.365saker.se/

http://www.bokhora.se/blog/

a)      Beskriv var och en av de fyra bloggarna: vem/vilka skriver? Vad skriver de om? Hurdant språk har de? Vem tror du de vänder sig till (alltså: vilken typ av person verkar de tro läser det de skriver? Svara inte bara ”de vänder sig till alla som är intresserade”.)  Hur använder de sig av länkar? Hur interaktiv är bloggen?

b)      Vilken av de fem tycker du bäst om? Varför?

II.      Läs nya inlägg från gruppmedlemmarnas bloggar.

Kommentera: hitta minst en bra formulering/idé/poäng hos varje person, dels ett förslag till hur bloggaren kan utveckla sig.

 

Inlägg nr 6: Fortsätt ditt eget bloggande – skriv ner en målsättning för dig själv. Hur vill du skriva? Hur kan du bli bättre?

Inlägg nr 7: Skriv ett inlägg i debatten om "Den uppkopplade generationen" som förs på Newsmill. Lägg i bloggen, skriv på Newsmill eller maila mig. Du läser förstås först igenom de debattinlägg som finns, så att du kan referera till ett eller flera av dem. Denna uppgift räknas som närvaro på lektionen fredag 26/3!


Alla kan blogga

Rosemari Södergren driver Kulturbloggen och har skrivit boken Alla kan blogga, med förhoppningen att fler, framförallt människor med LO-yrken, ska börja blogga.  Genom bloggar kan fler människor göra sin röst hörd, och fler olika slags människors vardag beskrivs, menar Södergren.

 

Är det så? Har det ökande bloggandet medfört att vi människor får större inblick i andras liv och vardag - en inblick i den vardag som inte liknar vår egen? Eller läser vi möjligen framförallt bloggar som skrivs av folk som liknar oss själva, liksom vi framförallt talar och umgås med folk som liknar oss själva? Och gör vi våra röster hörda genom bloggande? Vem läser alla de här bloggarna? Politikerna?

 

Möjligheten att rakt av publicera sig själv i ett medium som är gratis och lättillgängligt för i princip alla svenska medborgare har onekligen förändrat hur vi kommunicerar skriftligt i vår tid. Under 1700-talet slog skrivandet igenom som vardagskunskap hos gemene man i Sverige. Genom bevarade dagböcker, brev och anteckningar har vi kunnat följa vardag och tankar hos andra samhällsklasser än den adel och borgarklass som dessförinnan ensamma hade tillgång till det skrivna ordet.Men på vilket sätt påverkar internet och bloggande som medium egentligen vårt skrivande? Spelar traditionella goda kommunikatörsegenskaper som stilistisk förmåga och korrekt och välformulerat språk fortfarande roll för att höras igenom "bloggbruset"? Vem läser vilken blogg? Och vem vill man bli läst av?

 

Ett tecken i tiden är väl den bloggportal som försöker kartlägga och "puffa upp" aktuella ämnen i bloggosfären. Man kan också börja orientera sig i bloggvärlden genom att titta på vilka de mest populära eller uppskattade bloggarna är. T.ex. de som i år kandiderar till Stora bloggpriset.  Gör det - orientera dig. Utmana dig själv och läs en blogg eller två som inte kunde varit skriven av dig själv eller din bästa kompis. Fundera över vad som är kvalitet när det gäller blogg-kommunikation. Och låt dig inte förledas att tro att kvalitet är detsamma som popularitet.


RSS 2.0